Bilder:Bud Get


Bilder från ett fantastiskt litet hus i Skåne. Fick av en vän förfrågan om jag vill hjälpa honom att hjälpa sin moder att få lite möbler till hennes veranda.

Detta är det färdiga resultatet. Jag är nöjd, vännen är nöjd och framförallt hans moder är nöjd. Sen måste jag i ärlighetens namn säga att nästan oavsett vad man satt på denna fantastiska lilla veranda så hade det blivit bra. Ja kanske inte en hörnsoffa i konstläder hade blivit så bra.

Några kuddar till soffan ska läggas till. Det kommer att bli kuddar med vita broderade örngott. Tilläggas får väl att allt är inköpt via loppis, Blocket och second hand. Sen har jag målat och klätt om. Slutsumman blev klart hanterbar ca 1500kr för möbler och material. Så givetvis min lön på 30.000 kr. Ja, det där sista stämmer inte. Det var snarare en dröm som kom fram.

Lite till portfolien. FAST! Jag kan inte ta äran åt mig. Det är min syster med make som har stylat om sitt vardagsrum. Med en mycket liten budget har det fått ett nytt och ljust vardagsrum. Väl fungerande för en familj med fyra barn, en hund och en hamster som heter Elsa. Nu kan man kanske tycka att vitt är en färg man ska hålla sig ifrån när familjen är stor. Men varför det? Det där med att vara allt för praktisk och vänta med det man gillar till alla barn flyttat tycker jag är dumt. Nu lever man, nu förverkligar man sina önskningar, nu gör man vad man vill och kan.

Allt i rummet är tvättvänligt och intet finns som är katastrofalt dyrt.

Mitt bidrag är bordet och en del kuddöverdrag.

Bord från loppis 40 kr som målades vitt. Kuddöverdrag är gamla, lakan, dukar och spets som även det har inhandlats på loppis. Fem st blev det. Pris ca 80 kr.

Ok tycker jag.

Malmö

Nu tror man att jag sätter in en bild på de underbara stränderna i Malmö, då jag är åter där. Men icke. Har inte kunnat släppa mina veckor på Österlen. Denna bild är alltså därifrån. Finnes det en vackrare plats? Ja givetvis finns det. Det sitter i betraktarens ögon. Men alltså. Bilden är tagen av min mobilkamera och även då är den vacker. Så inte enbart i betraktarens ögon kan det då vara vackert.

Nu börjar allvaret... Nu ska jag på fullaste allvar ta tag i, besluta och våga det jag har så försiktigt berört. Min önskan om att bredda mitt arbetsområde. Ska nu försöka göra denna min sida i bloggformat till en slags portfolie med det jag så kreativt åstadkommer. Kan inte framöver skylla på kameror, vistelseorter, eller att alla andra besitter formen vad gäller det ena eller det andra i den kreativa sfären. Den enda jag kan skylla på är möjligtvis min syster och hennes man som får mig att våga. Ja kanske kan jag skylla på dåliga datorer, tidsbrist, barn och givetvis vädret.

Det verkar som om jag ännu har en del vägar kvar för att slippa ta ansvar. Skönt!

Hem

Nu åker vi från Österlen och semestern. Dessa östliga delar av Skåne har visat sig från sin bästa sida. Vi har haft två veckor som gett oss allt som kan önskas.

Bilden är tagen av en humla sittandes på en lavendel. Här får du föreställa dig vilken fantastisk bild det egentligen är. Som ett vykort. Föreställa dig får du göra för mobilkameran har sina begränsningar. Sen hade humlan "damp" ,som mina barn brukar uttrycka sig kring någon som inte kan sitta still. Nu kanske jag gör folk upprörda med mina slarviga användande av en allvarlig diagnos. Fast damp inte andvänds så ofta idag, ADHD har tagit över som begrepp, även om de två skiljer sig åt något. Där gled jag ta mig tusan in på jobb igen. Det är tydligen oundvikligt då tiden för arbetet med rasande fart närmar sig.

Slutsats: När jag tänker på humlor med "damp" så är det en omskrivning av min ångest in för prestationskrav i arbetet... Eller nåt.

Medelhavet

Där var vi igår. Jag och mina söner.

Vad vi inte visste var att medelhavet låg i Simrishamn. Men så är det! Det vi lärt oss i skolan kan bara glömmas. De har lärt ut fel.

Vilket får mig att tänka på vad är sant och falskt, vad är rätt och fel? Vem bestämmer det? Vad bestämmer det? Tänker på forskning, vetenskap, naturkunskap, konst, smak...

Där jag arbetar. Dit jag ska på måndag. Där använder vi oss av vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi legitimerar oss utifrån dessa ledord. Vi skiljer oss från kvacksalveri, naturmedicin, new age och liknande. Säger vi. Men ena dagen säger forskningen ett och en annan har det ändrats, men även samtidigt kan olika forskning skilja sig åt i åsikt. Beprövad erfarenhet eller är det gammal vana? "Så här har vi alltid gjort här".

Ja sådant står jag vid Medelhavet och tänker på. Anledning? Min sviktande tilltro till att jag kan inreda och vara kreativ, när jag inte är skolad i det som är rätt och fel, korrekt eller smaklöst.

Slutsats: Medelhavet ligger på Österlen och jag kan inreda...

Ystad

Mitt ego hoppar av glädje!

Någon har namngett en restaurang i Ystad efter mig ...

Känner mig sedd, populär och viktig.

Jag är döpt i Ystad, så det kan inte under några som helst möjligheter var uppkallat efter någon annan. Eller?

Sommar sommar sommar...

Mina senaste kreationer

Jag och barnen har under semestern pysslat så det glittrat och gnistrat. De! Barnen är oerhört kreativa. Som vuxen förundras jag över barns förmåga.

Obs! Bloggat via mobilen. Med hjälp av syster.

Biden gör, inte det vi gjort någon rättvisa. Här får fantasin användas.

Vaknade i morse, och det jag första som for genom min tanke var Drutten och Gena. Vad kunde detta stå för? Förstod intet. Var det ett gammalt barndomstrauma som ville komma upp till ytan? Eller hade det att göra med att mina kreativa önskningar senare i livet var felriktade?
Jag ställde mig frågande till denna mina första tanke, denna tidiga morgon.
Det var inte förrän senare på dagen som jag insåg, att jag än en gång dragit på med för höga växlar eller överanalyserat.
Detta var blott en dag med inslag av diverse djurtema. Ty denna dag fick jag av min systerdotter ta del av djurens komplexa anatomi. Eller i alla fall ett av alla de otaliga djurraser som finnes på denna, vår jord. Nämligen igelkotten. Det är nämligen så att igelkotten består av en oändlig massa taggar, två ögon, en mun sen kommer "noshållaren" som är ganska lång, spetsig och avslutas med en särdeles näpen liten nos. Mången igelkott har jag sett i mina dar. Men aldrig har jag förstått att det som nosen sitter på är en "noshållare". Vad barn lär oss är ovärderligt. Vad min dag började med var bara en försmak på en dag innehållande en insikt i vad lite jag vet om djuren och människornas förunderliga uppbyggnad.

Har spenderat ännu en dag i det som jag vill kalla för mitt paradis. Är varm och fryser samtidigt av för mycket vatten och sol. Har ätit mackor med sand, druckit kaffe med sand och ätit äpple med sand. Barnen (mina och min systers dotter, som jag lånat) har badat så mycket så att jag har upprepat mina föräldrars repliker; Nu får ni komma upp och torka... Inte bada innan en timme gått, efter ni ätit. Jag får genom barnen uppleva, än en gång de somrar jag hade mig förärat som liten. Sol, bad och massor med sand. Kan det bli bättre?

Foto :Sandby Marine

Här spenderar jag mina dagar just nu. Lidandet är enormt.

Obs! Ironi. Jag är ju den generationen.

Huset med älgen är min far och hans frus. Båten långt borta i horisonten äger jag en promille av.

Jodå, jag är redare också. Ja ja! Ironi igen. Men jag äger verkligen en lite bräda eller så.

En sista bild från Stockholm.

Jag och mina söner stod länge och funderade kring denna nya skräpkorgslösning. Vi förstod inte och gör fortfarande inte. Någon som gör? Vi tog en bild i alla fall, så att vi kunde släppa det och ta oss vidare.

Ta oss vidare ska vi även göra nu. Har mellanlandat i Malmö och ska nu vidare till Österlen och vara där resten av semestern. Hann med lite kreativitet i Malmö. Fick klätt om en soffa som ska vidare till en väns mor. Började även sy lite kuddfodral som förhoppningsvis ska säljas. Tar med mig en del projekt till Österlen så får jag se om det blir något resultat till hösten.

Fortsätter en stund till på Stockholmsvistelsetemat.

Här är ytterligare bilder på kreativitet och djur.

Enligt min son har änderna i Stockholm mer stil än våra Malmöänder. De simmar med rak hals och huvudet högt. I Malmö har de en mer Oh yeah stil med ett huvud som liksom gungar framåt när det simmar. Kanske ligger det något i det. Just denna and visar prov på en huvuddykningsteknik, vilket min yngsta son var mycket imponerad av. Lyckan är att dessutom lyckas få en bild på denna avancerade teknik.

Den andra bilden har jag tagit. Detta konstverk hittade vi inte långt ifrån ändernas tillhåll. Vet inte vem upphovsmannen är eller vad det ska symbolisera. Men vi tippar på att det står för ett möte mellan det nya och gamla, konsumtionssamhället möter naturen och vad som händer. Man kan tydligt se kampen mellan de två världarna. Vem vinner? Eller kan de mötas? Konstverket är utställt i Årstaviken Stockholm. Där kan man följa kampen/mötet.

60 mil bort blir Stockholm.

Ännu en bild, tagen av min son.

Kan det bli bättre?

Detta verk hittade vi i Gamla Stan. Troligen två konstnärer som varit kreativa.

Massor med inspiration fås i denna vår sommarvackra huvudstad.

Bild: Min äldste son

Jag och mina söner åkte hela 60 mil för att träffa denna killen.

Det måste jag säga var värt varenda minuts resa. Han var hur trevlig som helst.

Nu luras man lite av bilden och tänker att han var generös. Men där gick gränsen. Denna Physalis åt han själv. Intet till oss.

Nu har jag ta mig tusan länkat igen. Är ju helt otroligt vad det liksom bara sitter där...
Kolla här! Före och efter bild. http://six.flash-gear.com/npuz/puz.php?c=v&id=2741330&k=24515764. Förebild på länk. Helt enkelt och självklart var det inte. Skulle kopiera förebild. Men se det klarade jag inte.

Bild: bud get

Länk till pusselsida.

http://www.flash-gear.com/npuz/

Bild: bud get

http://www.skonahem.com/inredning/antikt-loppis/nytt-och-nott/index.xml

Nu ger jag mig på ett försök att länka till Sköna Hem för då skrivs min blogg in på deras blogglista. Länk-Blogg, det fixar jag. Men sen kommer det en massa uttryck som för mig betyder ingenting, eller snarare något som jag tänker inte har med blogg och dylikt att göra. Pinga! Ja det är väl att ringa? URL! Låter som urinvägsinfektion? RSS! Sjukdom? Atom-flöde! Fysik? Eller"Kontrollera att ditt flöde innehåller all text du vill ha indexerad" Ja! ni fattar. Jag får inte ihop det.

Men nu har jag försökt och går det inte, så gör jag som vanligt. Jag mailar min syster. Hon är proffs. En länk till henne, lägger jag in här. http://www.kompetina.se/ En sida värd att besöka. Hon löser nämligen mer än datorproblem.

Dagens projekt.

Har målat och klätt om två stolar. En vän till mig ska ge sin mamma nya möbler till hennes veranda i födelsedagspresent. En sådan där gammal punchveranda med pelargoner i fönsterkarmen. Har köpt en gammal kökssoffa och målat om den. Den ska kläs i ett randigt tyg. Stolarna kan ni se på bild. Har även inhandlat ett slagbord. Allt köpt på blocket och renoverat. Förhoppningsvis blir det foto på verandan när den är klar.

Ligger i parken. Min utsikt, ser ni på fotot.
Det är inte bara en utsikt, utan även mitt hem. Har den stora lyckan att bo precis vid en park. Vi kallar det för vår trädgård. I dag har jag hand om mina söner och 4 kusiner, så sammanlagt har jag 6 barn. Det kan tyckas som om det skulle medfölja en stor arbetsbörda, men så är inte fallet. Jag ligger i gräset, funderar och läser en tidning. Läser ett inlägg där någon skriver att designer och andra i liknande branscher är rädda för att inte vara moderna och korrekta, rädda för att gå utanför det gällande på ett inte korrekt sätt, rädda för det som inte är original osv... Jag tänker på mig själv. Har alltid tyckt om färg och form. Har aldrig erkänt den. En anledning till detta är att jag inte sett mig som kunnig, då jag inte kan de rätta namnen Bengt Jacobsson, Uno Frank osv. Ja det var ett skämt! Jag vet vad det heter. I alla fall. Det har varit så viktigt, har jag trott, att det lett till att förträngt något som jag egentligen tyckt varit roligt. Jag har underkänt mig själv. Nu har jag bestämt mig för att strunta i det och våga i alla fall. Men det är skört. Jag vill fortfarande vara som de andra, kännarna, de korrekta. Vem de nu är? Min osäkerhet kommer fram när jag får kritik. Då börjar jag tvivla. Ett exempel är när jag inreder en golfrestaurang med loppisprylar. Billiga sådana. När jag gör en butikshörna med, för mig fina saker. De flesta tycker att det är helt ok, medan andra säger att det är helt fel och t o m provocerande. ”Detta är en golfrestaurang den ska se ut som en sådan”. Jag har respekt för människors olika åsikter och tankar om hur saker och ting ska vara och se ut. Var och en har vi nog en tanke om vad som är rätt eller fel. Men vad är det då som bestämmer och säger att det är rätt resp. fel. Ja jag har läst både psykologi och sociologi, så jag har flera förklaringsmodeller. Behöver alltså inte ställa mig den frågan. Tycker bara att det är synd att vi sitter fast i våra föreställningar. Att vi ständigt måste rätta in andra och oss själva i leden. Att vi gör det i stället för att uppmuntra till olikheter, mångfald och annorlunda initiativ. Att vi inte måste veta vad som är rätt eller fel, utan var och en veta vad som är vackert för just mig samtidigt som jag accepterar att någon annan har en annan idé. Mitt resonemang rör sig nu sfären inredning, kläder, design osv. för att inte blandat ihop med vissa sociala koder, regler och lagar. Det är inte ett individualiserande perspektiv där egoismen råder (egoism i detta fall menar jag som något åt det negativa hållet), inte heller sköt dig själv skit i andra jag förordar, utan en acceptans gentemot sig själv och andra. Så om jag tycker om en vas och den kommer från Tyskland och inte är gjord av Lindberg eller om jag inte vet vem en känd designer är så behöver det inte betyda att jag inte ska våga eller kan eller vet…

Ett underbart vackert collage till. Lite i Leilaanda. Visserligen är kakorna inte till att äta. Gjorda av diverse oätligt material. Men "granna" är de att titta på. Det är jag, min syster och syskonbarn som har gjort dem. Endast att titta på. Vi hade dem stående hos www.greenfeed.se, Golfrestaurang i Vellinge. Fick dock ta undan dem då folk gärna ville smaka. Hade inte varit bra för ryktet.

Men åter till collaget, vilket jag verkar ha en lite kärlek till just nu. Detta har jag gjort i fotoshop, vilken är en ny bekantskap för mig. Nu har jag och fotoshop kanske inte haft den där smekmånaden som man brukar ha med nya bekantskaper. Tvärtom. Jag tror att jag tycker riktigt illa om min nya vän. Alla säger att den är så fantastisk, men jag håller inte med. För visst är det väl så att vänner ska göra allt man ber dem om ? Eller? Fotoshop gör precis tvärtom. Vi får se hur denna nya vänskap kommer att utveckla sig.

Nu åter till själva innehållet i collaget. Alla bilderna är från ovan nämnda reataurang. De flesta är från vår lilla affärshörna. Skulle vilja skriva shop, men ordet påminner mig för mycket om foto...
I alla fall. Vi har lite försäljning inne i restaurangen så att gästerna kan handla om så önskar. Inget nytt koncept. Men ett bra. Innehållet är loppisprylar, omgjorda loppisprylar och vissa hemmagjorda saker. Allt går i en lite romantiska stil och med en klart ekonomisk karaktär.

Här är bordet jag renoverade i helgen. Färg i fogarna och antikvitt på resten. Inte kakelplattorna. Blev bra och kommer att bli fint i vardagsrumet som det håller på att målas och tapetseras om i. Laura Ashley kommer att sitta på ena väggen. Alltså inte damen själv utan hennes alster. Kankse kommer min syster eller make att skicka mig ett foto på hur det blev och då ska det givetvis visas i blobben. Bloggen menar jag.

Passade, som tidigare yttrat, barn i helgen. Dock ej 5 utan endast 4. Jag lyckades locka dem alla till ett "loppis". Nu är det så att man, eller jag snarare, måste ta till en och annan muta för att det hela ska gå vägen och ytterligare någon muta för att det ska gå smidigt och ytterligare någon muta för att porslin inte ska gå i bitar så att vi får betala för skärvor.

Ja kanske så illa var det inte.

Men i alla fall. Det kostade mig glassar och några 1kronas saker och en film för 10 kr. Nu till poängen. Årets sämsta köp! Barnen hittade en dvd, Batman, för 10 kr. Jag sa ja! Vi kom hem. Godis och film var tanken. Efter en kort stund hör jag" där är inget i fodralet. Mycket riktigt, vi har köpt ett tomt fodral för 10 kr. Inga glada barn. Men vi lyckades vända det till något bra. För vilken tur att det inte var något i fodralet för då hade vi tvingats lyssna på en cd med filmmusiken till Batman. Det var inte ens en film.

Känner att det är lika bra att jag fortsätter med pelargontemat. Har ingen balkong, har ingen trädgård har ingen koloni... Men jag har ett stort fint fönster fullt med mina skötebarn. Det är där jag klippt blommorna till min gulavaspådukbild.

I helgen är det måla bord till min syster/svåger projekt som gäller samtidigt som jag ska passa deras barn. Sammanlagt 5 barn. 4 är deras och ett av mina. Min stora kille är på kollo och bygger koja, spelar fotboll simmar i Lursjön och har det bra. Att passa barn och måla kommer gå alldeles utmärkt, då hela gänget är experter på att leka och ha kul tillsammans. Jag kommer måla och slipa för fullt.

Bild: Bud get
Duk på mitt köksbord med liten gul vas. Kallar jag denna bild.
Läste någonstans att man inte ska underskatta pelargonian som snittblomma. Jag tog, vem det nu var som skrev det, på orden och klippte några fina blommor. Svårt att se, men jag tror blomman främst är min favorit, Vanilla French. Den har en svagt gul färg. Vackert med svag gul färg, och orange och vit och stark gul och rosa... Alla färger är fina. Alla färger passar ihop.

En liten egoboost kan jag kosta på mig tycker jag. Först tänkte jag "Men oj! Det finns både en restaurang och park som är uppkallade efter mig". Men sen kom jag på att det finns kanske fler som heter Lotta...

Hemma i mitt kök i stan.

Klockaföringapengartipset!

Fick en gammal klocka i furu. Barnen hade hobbyfärger som de fick måla med. Detta är alltså inte min design, utan min 7-årings. Kan det bli bättre?

Tittar man noga kan man se små figurer som står i rad på dörrkarmen. Det är monster av olika slag, som även de är gjorda av mina barn. Dörrkarmar(eller heter det dörrfoder?)är den perfekta utställningshyllan för småting. De är även perfekta bindare av damm. Så det är inte bara vackert, utan även mycket praktiskt.

Bild:Bud get

Det är midsommar och då ska det vara 7 sorters blommor under huvudkudden. Själv tänkte jag att jag satsar på sju sparrisar i fönsterkarmen. Det måste gå lika bra. Vad jag hänsyftar till är mitt arrangemang ovan. Sju krukor inhandlade på diverse loppmarkander för en billig peng. Samt en av mina favoritväxter, skira men ändå tåliga. Även de kan inhandlas för en hanterbar summa. Bilden är tagen i ett konferensrum som jag har inrett. Bilden har jag tagit, sådär lite snitsigt på snedden. Tror att jag försökte få med alla sju, blev dock endast fyra som fångades.

Jag vill vara Leila!
Hela jag. Jag vill kunna göra smarriga dumlemuffins, jag vill göra en underbar morsdag fika, jag vill göra oemotståndliga citron-o vallmokakor... Ja ni fattar. Hon har allt...

Foto från killarnas rum.

Bilden på Kalle satte vi upp i vintras när vi förberedde oss för termobyxsäsongen. Men det blev sparsmakat med vinterväder som krävde denna utrustning.
Nu kilar vi dock runt i byxor som låter ritsch ratsch... Regnbyxor!

Bilden med stolen och Dunderklumpen är ett av mina fixa billigt projekt. Stolen köpt på loppis i Danmark 20 kr, tyget hittade jag på ett loppis i Malmö långt ner i en låda, även det 20 kr. Slutsumma; 40 kr + lite färg
Måste dock bekänna en sak. Denna stol var inte så billig som jag vill få er att tro.
När jag skulle packa in stolen i bilen tryckte jag lite lätt in den i framsätet. Måste ha träffat framrutans akilleshäl. Den sprack! Framrutan alltså!
Så den egentliga slutsumman blev: 1040kr + lite färg + en inte allt för glad sambo. Men förutom denna enda gång så brukar jag få till det, med billiga medel. Ja ja! Kanske inte alltid. Några få andra missöden kan ha uppstått...

Min kökshylla.

Mina gamla, och lite tilltufsade mumin som har hängt med ett bra tag. Saker från mitt hem och loppisfynd står blandat. Stilen skiftar och det gör sakerna på hyllan också till viss del. Men mumin består.

Sockerströaren har varit med ända jag var liten/ung. Den är köpt på Ikea och vi hade den i vår sommarstuga. Ger mig en känsla vilken tar mig tillbaka i tiden. Till sommartider, då solen alltid sken.

Hemma på min gård i stan.

Fotot taget idag, efter jobb. Ingången från gårdssidan.

Citronmeliss som har emigrerat från Åkarp till Malmö city, och en liten Johannesört som sticker upp med sin gula blomma.

De säger att den sistnämnda örten är bra mot depression. Det stämmer för mig just idag. För när jag ser den gula blomman sticka upp och lysa klart och gult mitt ibland den ivriga melissen, blir jag glad.

Dessutom är färgkombinationen blå och gul i tiden.

Jag blev bara så förälskad i http://www.interior1900.com/ sida med tapeter. Var tvungen att göra ett klassiskt collage. Ett fyrverkeri i mönster och färg.

Fick hjälp av min sons klasskompis. För att förtydliga det komiska i det, eller allvarliga, eller bara livets faktum, min son och klasskompis är 11 år. De fick lära mig.
Helt underbart tycker jag att det är. De har en förmåga till inlärning och ingen som helst rädsla för tekniken. Barn är bäst. Ibland i alla fall.

www.interior1900.com

Denna tapet har jag inte hemma.
Men oj vad jag skulle vilja.
Kamelen gör mig lycklig. eller är det en dromedar?

Här var inte jag idag. Men väl för ett år sedan. En av skånes fina stränder.
Mindes förra året som kallt och mulet, men bevisligen var det inte så hela tiden. En dag måste varit en fin stranddag.
I övrigt så håller jag på med att försöka lära mig att redigera, kopiera, klistra in från en sida eller annan till min blogg. Jag blir så jäkla arg och frustrerad när jag inte får det som jag vill eller klarar av att sköta alla dessa program på datorn. Vill så mycket. Men det blir så lite...